Återbesök

with Inga kommentarer

Inte utan att det varit lite nervöst inför dagens återbesök med Bruno hos Krister Julinder i Söderköping. Även om jag tyckt det hela tiden går framåt så vet man ju inte förrän röntgenbilderna är tagna och analyserade…….

Med ett par dagars “träning” i att gå upp tidigt så åkte vi strax innan 7 och kom fram alldeles lagom till kvart i nio på kliniken. Och det var en lika häftig känsla denna gång – en stor klinik för bara oss….. De är verkligen gulliga och har förstått det här med service. Sen tar de förstås betalt för sina tjänster men det gör ju även alla andra och här får man verkligen ett personligt bemötande.

Ja det var ju upp på vågen, 31,5 kg väger han nu, en spruta och sen in på röntgen. 2 bilder togs på knät, från sidan och framifrån, och sen kände vetten  igenom leden ordentligt när hunden ändå var helt avslappnad. Ja eller avslappnad och avslappnad – nu kunde han ju även känna hur  korta vissa av musklerna är, framför allt hälsenan är kraftigt förkortad. Men det som tydligt syntes på bilderna var hur rent det var runt leden nu. Patellan låg fint med full rörelse och kanterna var snygga. Lite artros på skenbenets framsida men inte mycket alls.  Så veterinären var mer än nöjd med själva läkningen. Och verkade bli lite förvånad över att Bruno inte gick på några mediciner alls, bara tillskotten (och de gör förstås mycket).

Så nu nu kan vi fortsätta med mer rehab. Jag får jobba på hälsenan mer intensivt och det blir nog en hel del akupunktur. I och med metallen i benet kan jag ju  inte sätta in  varken el eller magnetfält…. Men nålarna funkar oavsett så det får det bli. Och så köra på med simningen.

Sen var det bara att vänta på att Bruno skulle vakna igen och det var segt. Jag hann bli lite orolig innan jag såg att han faktiskt andades….. Till slut fick han en uppvakningsspruta så kanske är han känsligare nu? På KST har hon ju jobbat med hans ansträngda andning bägge gånger så han kanske faktiskt har nåt? Usch, inte en sak till att oroa sig över tack……

Sen kommer kliniken också att skicka mig en kopia på journalen. Jag berättade lite mer om veterinären som satte diagnos på höften så tvärsäkert och som dessutom skickade med fel bilder……  De var inte imponerade av slarvet. Av en bekant som jobbar med patientförsäkringar på människosidan fick jag rådet att i första hand begära ekonomisk kompensation inkl sveda och värk. Trots allt blev det en massa simning som visserligen hjälpte lite men som samtidigt sköt den rätta diagnosen på framtiden. Och det känns faktiskt bättre. Och skulle de vägra så får jag väl anmäla till vetansvar. Jag räknade ut att bara simning plus resor har gått på 10 550 kr….. Sveda och värk på det då.

Men nu sover han gått och vi har klarat av kvällskissen också även om han fortfarande är om inte vinglig så lite snurrig. Imorgon är det säkert som vanligt igen.

PS på bilden från för 3 månader sen sitter fortfarande agrafferna i, de är ju borta nu, spikarna och tråden sitter dock där de ska.