Året började otroligt bra – mycket snö och kyla! Hela januari var en dröm =) Och hela februari. Och hela mars…. Det som möjligen drog ner betyget lite var att skogspromenaderna blev färre än under hösten. Det berodde på att matte var lat och inte ville pulsa i snön. Hon skyllde på Bruno men jag vet nog!

Sen kom april och då smälte snön bort. Det var lite trist, den hade kunnat legat lite längre faktiskt. Men april var annars en rolig månad.

Först åkte vi med matte och hennes mamma till ett ställe som heter Värmland. Där har de stoooooora skogar.  Vi bodde i ett litet hus i skogen så jag började att utforska och kolla lite vad djuren gjorde och så. Matte var inte så glad över det så sen fick jag bara gå ut i lina. Hon pratade om farliga bilar men jag vet nog, bara glädjedödare, suck. Men det var fina dagar.  Lite extra roligt var att Leo sprang upp i en gran. Det var väldigt underhållande att se matte klättra upp och hämta ner honom efter ett par dagar……Och han var insmetad med kåda för han hade legat och klamrat sig fast i stammen. Haha, dumma katt!

När vi kom hem igen började vi vara mer i skogen – det var roligt! Och så fick jag spåra…. Nu är det skillnad på spår och spår ska ni veta. Själv föredrar jag att spåra efter olika vilt. Mycket blod ska det vara om jag får bestämma! Men det finns alltid tid för bus i skogen också!!

Så kom maj och då gick vi nästan inte alls i skogen…. Matte pratade om bebisar i skogen och jag fattar ingenting. Jag vill ju bara kolla på dom och leka med dom? Vi promenerade istället mycket på Långholmen, det är ju där vi bor, och ofta gick vi ner till stranden och busade, syrran och jag. Vi sprang hela vägen ner jättefort och sen upp igen om inte mattarna kom och så ner igen. Ingen hinner ikapp oss!

I juni gjorde vi en utflykt till skärgården. Jag trodde det skulle vara som Värmland men det var helt annorlunda. Vi åkte båt fram och tillbaka, det var lite tråkigt. Men sen var det fint att promenera på ön. Det fanns får där i en hage och jag blev alldeles till mig.  Fast vi var bara där en dag. Det är det som är en utflykt. Det andra var en resa.

Sen löpte jag för andra gången i mitt liv i slutet av juni. Det var lite kul för alla hundar tyckte jag var fin. Ja inte tikarna då men de fick på moppo för alla ska tycka att jag fin!! Juli var annars väldigt väldigt varm så då gjorde jag så lite som möjligt. Jag badade lite och drömde om snön.

I augusti började vi gå kurs. Jag hade inte gått så många kurser, det här var faktiskt min första kurs. Det var roligt! Vi lekte i skogen. En tant busade med mig och sen sprang hon och gömde sig. Haha, hon var jättedålig på att gömma sig, jag hittade henne direkt och så lyckades jag sno en leksak av henne. Med den sprang jag runt och busade lite och sen fick jag en godis av matte.

Sen fick jag en infektion i huden. Det var för att det var så varmt och fuktigt. Jag fick gå till doktorn och sova en stund. När jag vaknade hade de rakat hela kinden på mig!!! Jag såg inte klok ut. Hallå, man ska väl ha frisyr och inte se ut som …. jag vet inte vad. Helt galet. Men det läkte och sen växte pälsen ut igen tack och lov.

Vi gick kurs hela hösten fast det blev mörkt sen. Men jag springer lika fort i mörker som i ljus faktiskt.  Med mig på kursen var min kompis Loke. Loke är schäfer och ett par månader äldre än jag. Han är såååå häftig. Jag blir alldeles till mig när jag träffar honom. Och han är så tuff. Han kan skälla högt. Vi tränade att söka ändå till oktober och då hittade jag även främmande människor! Jag är bara bäst…..

Under hösten fick jag gå en massa spår också. Det var roligt. Nu har jag testat både rådjur och viltsvin…. Båda är roliga men viltsvin var kanske lite mer skoj! Då låg jag på rygg och lekte med klöven när jag hade hittat den. Och jag är alltid lika nöjd med min prestation! Jag är så duktig!! Men det var så mycket folk i skogen hela tiden. Matte sa att de höll på med nåt konstigt. Tror det hette kantareller. Men de står ju bara där så jag tycker kantareller verkar tråkiga…. Annars var jag lite trött och grinig under hösten. Det är faktiskt inte lätt att växa upp.

I oktober fick matte en konstig idé igen. Hon får ju såna lite då och då, jag försöker visa tålamod men det är inte alltid så lätt.  Nu åkte vi till ett ställe på landet, tror det hette Färingsö, och där finns en bassäng. Har ni hört det ordet? Akta er för det säger jag bara. En sån är fylld med vatten och sen blir man nerknuffad i den och måste simma. Det är asjobbigt, säger jag bara. Man är helt slut efteråt, och så blir man ju dygnsur. Inte alls som när man springer på stranden och fångar vågor.  Matte och henne idéer….

När snön kom i november blev jag lycklig igen! Jag började löpa igen då också, man ska ju passa på när syrran är i farten. Matte tyckte inte det var bra men vem bryr sig? Jag tyckte det var bra och denna gång jag var lite smygis, ingen märkte nåt. Ja Bruno då men han bor ju med mig.  Och jag slapp simma ett par veckor, haha. Men det bästa var snön.  Matte började använda ett bälte då, det var lite konstigt först men sen fattade jag att jag kunde dra henne och då blev det kul. Så nu tränar jag att dra matte i gumminavelsträngen…. Men det är bara när hon har bältet på som jag får dra annars går jag fint. Sen tog en trevlig höstvana slut när snön kom. Vi brukade gå till ett café efter promenaden och våra mattar tog en fika. Det var himla mysigt.

Nu i december har vi haft fortsatt mycket snö och ganska kallt. Perfekt väder om ni frågar mig. Jag kan vara ute hur länge som helst. Fast det är ganska skönt att komma in sova lite mellan varven. Och äta. Nu efter löpet är jag hungrig. Och så simmar jag igen. Nu har jag fattat hur man gör men det är fortfarande jobbigt. Matte kallar mig Therese Alshammar, jag vet inte vem det är men alla skrattar när hon säger så…. Jag är fin i pälsen igen, inte lika lång och tjock som förra vintern men jag är ju ingen barnunge längre =)  Nu har året tagit slut och ett nytt börjat så får vi se vad som händer. Hoppas ni alla får ett bra år, det ska jag ha!!