Igår kväll var det dags igen för sökkurs med Nilaq. Skönt att kvällarna blir allt ljusare och nu är det snart sommartid så då kanske vi slipper träna i mörker?

Nu hade det tyvärr kört ihop sig för flera deltagare så vi var två som fick börja träna. Denna gång blev det lite annorlunda för nu skulle vi låta hundarna välja på vilken sida om stigen skicket skulle gå. Den andra hunden har ju precis börjat med sök så där fick matten kolla med mig att det blev rätt håll. Hon gick alltså ensam fram till markeringen och när hon kom dit skulle hon ha läst på sin hund åt vilket håll figgen satt.  Han kollade dock åt bägge hållen så hon valde “fel” så det var ju bra att hon kollade med mig och kunde skicka hunden åt rätt håll. Det gick bra. Andra gången var bägge säkrare och valde “rätt” håll!

Sen var det Nilaqs tur och jag skulle inte få dubbelkolla utan skicka Nilaq åt det håll jag trodde var rätt. Lite beredd på att det skulle bli premiär på tomt skick var jag nog men jag behövde inte oroa mig, Nilaq vädrade markant mer åt ett håll och när vi kom fram till markeringen var jag väl 95% säker. Frågade henne åt vilket håll figgen var och hon visade åt samma igen. Så jag skickade ut henne och det var ju rätt. Det var också i vindriktning så hon fick ju doften rakt i näsan.

Vid andra skicket var det inte lika tydligt men till slut valde hon andra hållet och jag skickade ut henne dit. Rätt igen! Men nu var det mycket svårare för det var med vinden bort och det blåste som sagt starkt. Hon sprang också mer i bredd och inte rakt ut, antagligen för att hon kryssade fram mot doften. Så häftigt att se. För även om man idag vet hur bra näsa hundar har är det ändå fantastiskt att se dom göra det praktiska arbetet.

Tyvärr ville hon inte hålla rullen i munnen på väg till mig fast hon gjorde helt rätt dagen innan. Så antingen har det blivit lite befäst att i skogen och med kursledaren behöver man inte eller så var det rena turen dagen innan. Det är i alla fall något vi får träna på dom kommande ljusa kvällarna.