Ja ikväll var det sökträning med Nilaq igen. Nu var det 2 veckor sen eftersom vi stannade hemma med Bruno förra veckan. Så damen var supertaggad = helt galen när vi skulle gå upp mot mötesplatsen i skogen. Man kan ju inte bli arg för att hon är så motiverad….

Väl på plats kunde hon koppla av. Nu fick vi ett riktigt sökhalsband också som snälla H har beställt och fixat med åt bl a oss. Det satt jättebra. Och hon tog rullen i mun direkt.

Nu har ju fröken hållit på ett tag så idag var det “konstiga” figgar på programmet. Första söket satt figgen gömd under en filt. Inga problem sa Nilaq. Däremot bär hon inte rullen ända fram utan på första skicket såg jag aldrig rullen och på andra spottade hon ut så snart hon fick syn på mig.  Men påviset gick fint.

Andra söket fick hon jobba mot vinden och figgen satt med häxhatt och mask över ansiktet. Hon drog nog en stor båge för hon kom utan rulle i munnen från fel sida om stigen.  Visslade förbi mig, drog en ny repa och kom sen utan rulle igen till mig. Kopplade henne och bad henne visa. Hon stormade in i skogen och över kullarna. Och sen ville hon ner i ett “träsk”. Där stoppade jag henne och upprepade kommandot. Hon drog då åt höger och nu i ett behagligt tempo, mer som en skogspromenad.  Vi gick längs en stig och ingenstans markerade hon. Inte heller såg jag nån….. Plockade upp mobilen och hann slå numret när jag fick syn på figgen! Upprepade kommandot och vände mig mot figgen och då satte hon fart och markerade figgen. Oj vad glad hon blev, fast figgen såg så läskig ut!!

Nu får jag parallellträna själva rullen ett tag och se om vi kan få till ett bra bärande hela vägen….  Men det är verkligen kul att hålla på med sök!