Hej vad tiden springer iväg så här på våren….. I onsdags kväll var det i alla fall föredrag med etolog Lasse Fält. Det var Eva Bodfält som hade bjudit in honom att prata om etologin i ett tidsperspektiv – vad har egentligen hänt under 100 år? Och hur har synen på hund påverkats?

Lasse är en oerhört kunnig person som dessutom gärna bjuder på sig själv. Han började studera biologi 1959 och har därmed upplevt en hel del studier,  dispyter, diskussioner och genombrott inom etologin. Han har definitivt bildat sig sin egen uppfattning och det är alltid både underhållande och intressant att lyssna på honom.

Kvällen började med ett avstamp i Lasses egen karriär – bl a arbetet i olika länder med narkotika, bomb-, min- och vårdhundar  (värt ett föredrag för sig bara det!) –  och gick sen in på den etologiska forskningen. Detta åskådliggjorde han med hjälp av sin egen bokhylla – han hade helt enkelt gått igenom sin personliga samling av böcker inom ämnet! Ett roligt grepp som skapade en röd tråd genom hela kvällen eftersom han hade både stora och kända namn i hyllan och även såna som kanske inte är så brett kända. Invävt i detta drog han olika rön och studier som har gjorts och hur de påverkat tankegångarna. Han tog även upp bråket mellan etologer och behaviorister om nedärvda beteenden kontra inlärda beteenden, beteenden man såg i labbet kontra det man kan iaktta i det vilda.

Där nånstans behövde vi alla en paus och det var kul att se många “kompisar” och kollegor som hittat dit under fikat. Själv passade jag på att fråga Lasse om viltspårningsprojektet som jag hörde om i februari när Jens Karlsson och Tobias Gustafsson föreläste om olika dressyrmetoder. Han är inte själv med i det men de  samarbetar ju alla kring olika sök- och spårhundsprojekt. Och han pratade kort om spårhundar och hur ofta man såg att de faktiskt inte visste vad de gjorde utan sökte och fick hjälp av sina förare.

Efter pausen kom Lasse in på hur olika studier och forskningsresultat inom etologin påverkat hundträningen. Och det var en hel del matnyttigt som jag tog med mig.  Lasse har ju varit med och utvecklat träning av tjänstehundar och är då alltid mycket noga med att relationen mellan hund och förare måste stämma. Han har ju tidigare sagt att om vi inte hade 4 väggar skulle de flesta hundar vara någon helt annanstans än hos sina ägare… Nu tog han upp en studie där man jämfört inlärning i skyddsarbete (tror det var i Holland) mellan belöningsbaserad inlärning och straffbaserad inlärning. Och hundarna hade lärt sig lika fort och lika bra oavsett metod. Den stora skillnaden var dock hur valet av metod hade påverkat relationen mellan hunden och sin förare. De hundar som tränats med belöningar var mycket tillitsfulla till sina förare och hade ett fint samspel även utanför träningssituationen medan de hundar som tränats med straff hade uppvisat många dämpande signaler mot sina förare och gjort ett mer nervöst intryck. Men bägge hade lärt sig uppgiften lika fort och lika bra.

Lasse pratade också en hel del om Konrad Lorenz, ett välkänt namn inom etologin. Lorenz forskade ju mycket på fåglar och fiskar men även hundar. Han lade fram teorin att hunden härstammar från schakalen vilket vi idag vet inte stämmer men då hade man inte samma kunskaper i genetik eller kunde testa på dna.  Lorenz var också den som myntade aktiv och passiv underkastelse. Det intressanta var att han bara ett par år senare började tvivla på sin egen teori och så småningom helt tog tillbaks detta. Men man kan väl säga att skadan redan var skedd. 1967 kom en annan etolog och lade fram en ny teori där han visade på att vargar och hundar frivilligt lägger sig framför varandra eller slickar i mungiporna för att stärka de sociala banden. Ingen varg och ingen hund har någonsin tvingat ner en annan hund i ryggläge. Men på nått sätt har detta inte nått fram till vissa hundtränare. Synd, för det är ju ändå 44 år gammal kunskap som har missats…..

Ett annat intressant avsnitt handlade om vad man idag forskade om. På 60-talet handlade det mycket om att förstå och kartlägga sinnena, hur fungerar t ex ögonen och nosen. Mycket forskning gjordes i USA, Storbritannien och Tyskland. Än idag framkommer ju nya fakta inom dessa rätt så utforskade områdena, som att hunden ser vissa färger men t ex inte färgen röd utan den smäter ihop med blått och grönt. Och luktsinnet testas ju kontinuerligt – än har man inte hittat någon gräns….. Idag handlar forskningen mer om träning och kognitiv förmåga. Som ex berättade Lasse om universiteten i Wien och Budapest som applicerar tester utvecklade för att mäta barns kognitiva förmåga på hundar. Och hundarna löser uppgifter så som 18 månaders barn löser dom…..

Sen avslutade Lasse kvällen med några egna betraktelser. T ex om hunden viftar på svansen för att den är glad eller om svansen viftar för att hunden är glad? Tänk  vilka frågor forskare har att ta ställning till……