Imorgon ska vi till Söderköping och här går jag som en äggsjuk höna och funderar och blir mer och mer nervös. Egentligen vet jag ju status,  har svårt att se att någon direkt överraskning ska dyka upp på röntgen eller i undersökningen. Ändå funderar jag på hur det nu ser ut och kanske mer, vad jag hade kunnat göra annorlunda, om jag missat nåt som hade gett ett “bättre” resultat? Eller om jag t o m kan göra nåt nu, idag, ikväll, som på nåt sätt får benet att bli längre och normalt till imorgon?

Tvisten med veterinären har inte lösts. Han erbjöd en i mina ögon futtig kompensation och sen har han inte svarat på mitt senaste brev. Imorgon har  jag facit i hand så sen får det gå till ansvarsnämnden. Så får jag se vad de säger. Det är förstås glädjande att kliniken har ändrat sina rutiner och skickat röntgenapparaten på service men det som skett har skett.  Kanske är det mitt fel trots allt som inte ifrågasatte undersökningen och diagnosen direkt? Som försökte göra det bästa av situationen?  Det är nog bra att en utomstående tar sig en titt.

Hur mår Bruno då? Ja detta regniga väder är inte det bästa för honom. Sol och värme vill han ha, då orkar han mer och är gladare.  Men på det hela är det okej. Har beställt en ny örtblandning för lederna som han ska få äta över sommaren och tills vi ska träffa homeopaten igen i augusti. Den ska både rensa och bygga upp. Hoppas han tål det och att det gör någon effekt. Om det fortsätter med detta blöta väder är det inte kul för plutten, det blir kortare promenader och mindre kuperat.

Eftersom Nilaq ändå behöver röra på sig har jag nu beställt en täckt cykelvagn. Här har de börjat köra runt i lådcyklar med plats för barn eller hundar framför cykeln men jag beställde en vagn man hänger på bakom cykeln. Ingen aning om han kommer att vilja kliva in i den ens men om han gillar den kan vi göra små utflykter där Nilaq (och jag) får anstränga oss – hon kan dra lite – och Bruno kan följa med. Visst kan han vara hemma själv också om Nilsq och jag ger oss iväg en stund men med hans bakgrund vill jag inte lämna honom själv för ofta, det räcker att de är hemma själva när jag jobbar. Framför allt kommer den till användning när vi ska över till lilla mamma då alternativen är gå eller ta bussen. Och ingetdera är riktigt bra för Bruno. Buss i en riktning funkar men hem är han trött och hetsar gärna upp sig…. Och gå hela vägen orkar han inte riktigt trots pauser =(  Så håll gärna tummarna för oss imorgon!!