När jag efter många års kringflackande liv insåg att jag skulle kunna ha djur var jag först inne på katt. Konstigt nog har jag alltid gillat både hundar och katter. Men då blev det hund.  Efter många år med hund/ar  blev jag sugen på katt igen. Jag hade träffat flera trevliga såna och tänkte att det skulle vara mysigt med en egen. Efter lite forskande insåg jag att det skulle vara bättre med 2 och  valet föll – inte oväntat – på omplaceringar. Jag hittade snart ett par på blocket; Leo och Morganoch de flyttade hem till mig efter ett par råddiga veckor (katterna har även en egen flik). De stackars katterna var nog ganska chockade då och att komma till ett hem med två stora hundar var kanske inte vad de tänkt sig.

Den första veckan såg jag dom knappt men lådan användes och maten försvann ur skålen (nej hundarna kom inte åt) så de var okej. Och sen började de synas och studera hundarna och mig. Ofta satt de högt upp på olika hyllor – jag hade skruvat fast en massa extra hyllor på väggarna – och de tittade ner på oss dödliga…..Efter ett tag satt de på borden istället. Det tog nog ett år innan de gick på golven…. Men då hade hundarna slutat jaga dom också =)

Morgan, den lite mer blyge, kelgrisen, är den som vill ligga i knät och som kräver sina kelstunder. Han blir sur om man inte tar sig tid för honom. Morgan är otroligt vig och studsar glatt upp på bokhyllan (205 cm) eller på det nu lite skrangliga katttornet. Han är kräsen i maten och ganska liten i formatet. Morgan är social men med sina utvalda. Då ska han ligga i knät och spinna och man ska hålla honom i famnen. Han behöver närhet. Inte lika äventyrlig som brorsan men gärna ute och han jagar om han kommer åt. Men sen vill han in och sova om nätterna. Han är kräsen i maten och ganska tunn i kroppsbyggnaden.  Mycket kelig och kan kärleksbitas. Han fixar gärna med håret med folk…. Hans päls är halvlång och sidenblank och han är en bruntabby som skiftar i grått.

Leo, den lite drumlige, äventyraren, är den som  glatt leker med hundarna och som är fullt nöjd med att maten serveras och man finns hemma att serva honom. Han kan nån gång vilja bli klappad men det måste inte vara så. Han är matglad och lägger lätt på sig. Leo är väldigt stabil och social. Fika betyder för honom att hoppa upp på köksbordet och vara med. Han ligger gärna på ryggstödet eller på stolen bredvid, inte gärna i knät och att bli buren är under hans värdighet.  Han älskar att ligga gömt, t ex i garderoben eller i en korg högst upp på en hylla….. När han är på goshumör får man gärna klappa magen men bara när han vill. Han är äventyraren som gärna drar iväg på turer. Jag har hämtar ner honom ur flera trädtoppar….  Egentligen borde han vara utekatt men inte i stan…

Varken hundar eller katter var ja vana vid respektive men de hittade snart ett sätt att umgås. Katterna har aldrig använt sina klor på hundarna och hundarna har aldrig använt tänderna på katterna.

Nilaq tog över Egons roll och leker med katterna, ffa med Leo. De ligger gärna och gosar tillsammans på sängen – Nilaq nosar av magen på Leo och Leo tassar henne runt nosen. Morgan är fegare och håller avstånd men han rusar inte iväg längre när hundarna rör sig.

Bägge katter har varit med på semestrar i Europa och har varsitt pass. På resan brukar vi väcka ett visst intresse när jag öppnar bilen på rastplatser och folk får syn på alla djuren. Likaså på hotellen…..Katterna är väl inte så förtjusta i själva bilresan men väl i att vara på nya ställen.

I juni 2011 valde bägge att ta semester i Småland men förhoppningsvis kommer bägge in igen till hösten. De har varit ute förut på långvistelser så jag försöker att inte oroa mig.