Ja idag fick vi verkligen hårdtesta jollerträningen. För på morgonpromenaden kom W och ägare ikapp oss och denna gång höll de inte tag i hans lina. Så när han fick syn på oss satte han fart rakt emot och inte lyssnade han på sina ägare. Utan i full trav – han är väldigt stilig måste jag säga – kom han till oss.
Målet var dock inte Bruno utan Nilaq. Han bromsade lite när han hörde mina nej men det avhöll honom inte att uppvakta Nilaq. Hon satt i midjebältet och därmed var de endast en koppellängd från Bruno och mig. Bruno hade jag hunnit koppla och höll i selen bakom/nära mig. Och så meckade jag runt i cirkel så inte W skulle komma nära Bruno. Så vi dansade runt och sen gick W ifrån men kom strax tillbaka och dansen fortsatte.
Det som ändå förvånade mig var att Bruno inte alls brydde i första dansen. Han tuggade då nöjt på sin boll och dansade med. I andra omgången fick han nos på W och då började han döda bollen men han blev just arg, inte rädd. Jippi! Nilaq och W dansade ett varv till och sen kom husse och tog sin hund. Han bad om ursäkt ett par gånger men jag orkade inte vara trevlig och prata med dom. Vad ska man säga? Olyckor händer ju och nu blev det inte katastrof. Det talar ju ännu mer för att det egentligen var ett olycksfall den gången W bet Bruno, han bryr sig egentligen inte om Bruno och hade husse inte släppt honom hade han nog inte bitit då heller. Men jag hoppas verkligen de kommer ihåg att hålla i snöret på hunden framöver. Särskilt på koppelsidan som vi promenerar på (för att slippa alla lösa hundar!) För W kan inte motstå tjejer som luktar gott och det lär Nilaq göra ett tag framöver. Nu var hon varken inbjudande eller avvisande men så dansade vi ju på. Och W var inte alls intresserad av systern som han annars är förtjust i. Men jag är mest glad att Bruno var så lugn och skakade av sig allt efteråt.
Ja Nilaq ska nog snart löpa…..igen. Det är 5 månader sen sist så liiiite tätt om man frågar mig. Men hon gör nog som syrran – löper 2 ggr/år men med 5 resp 7 månader emellan. Fast inte samtidigt som syrran. Hon har varit lite grinig den senaste tiden och nu tycks hon börja svullna. Ja och så Ws intresse. Och då får jag konstatera att hennes PMS faktiskt blivit bättre. Visserligen får sig Bruno nån känga men inte alls på samma nivå och så ofta som de tidigare gångerna.
Annars rullar det på. Rallylydnadskursen har visat sig tillhöra de fåtal kurser med “dåligt” väder: snöfall, snöfall + iskyla, regn + ishalka de 3 ggr som varit. Nu blir det uppehåll över sportlovet så kanske det kan få vara lite bättre väder? I alla fall uppehåll?
Idag skulle vi åkt och simmat men det avbokades pga sjukdom. Gör inte så mycket för vägarna ute vid simmet är nog inte så skoj just nu och jag har ingen lust att hamna i diket….. Det blir nästa vecka istället. Sekreteraren noterar.