Svalare väder och två ystra hundar =) Minns första sommaren när Qilaqs matte och jag gick och var så nöjda med att tjejerna var så lugna och “mogna”….ja tjena, när det blev svalare var det samma energi igen. Nu vet vi. Men det är faktiskt skönt att stumpan har lite mer fart igen. Hon sätter ny underull nu och är så mjuk, så mjuk. Och liten. Ser ut som när hon var 6 månader…

Jag har fortsatt med longeringen ett par ggr sen sist och det går framåt.  Nu är hon så taggad att hon inte vet var hon ska ta vägen.  Lite så jag får bromsa ner henne och lugna henne innan vi sätter igång… Är hon för uppskruvad missar hon lätt att hålla sig utanför markeringen, springer in i pinnarna och hoppar på mig istället … Men när det går bra så går det väldigt bra. Tyvärr har det varit problem med kameran så det har inte blivit några filmer men det ska nog fixa sig så jag kan få lite dokumenterat. Planerar att köra en prova-på-dag i höst nånstans i Stockholm. Måste bara hitta en bra plats eftersom det kräver lite yta och jag vill nog helst köra på gräs för tassarnas skull.

Premiärturen med cykel och vagn är avklarad men gick inte alls som planerat. Dels blev Nilaq rädd för cykeln så vi får träna själva både utan och med vagn så hon vet var hon ska springa innan vi testar med Bruno i vagnen igen. Men Bruno överraskade stort genom att kliva in och sätta sig helt självklart. Sötgubben. Nästa överraskning var att han på typ 90 sek nästan hade lyckats öppna vagnen inifrån alldeles själv. Det är ju som en kanvasbur med samma typ av blixtlåsöppningar och med tassen hade han dragit iväg ena blixtlåset….. Så han var på väg ut när jag slängde en blick bakåt. Hoppsan! Nåja, det går säkert att “låsa” på något sätt så han inte kan öppna inifrån. Nu blev det kvavt och varmt igen så att jag väntar tills det är svalare igen så provar vi då. Han verkade tycka själva färden var okej. Bruno on the road.

Bruno fortsätter med sitt gula band. Här där alla känner oss märker jag väl ingen skillnad och när vi går i skogen möter vi sällan någon. Men jag tycker att det är en bra sak även om åsikterna går isär. Synd att SKK är så avvisande, hoppas det inte beror på att de själva ska lansera en kampanj kring hundägaransvaret 2013? Tycker de flesta ändå är positiva oavsett om de har en “gul” hund eller inte. Och det sprids i en rasande fart även i medierna, inte alltid med korrekt info, men bra att markeringen  och hemsidan sprids och sen får det väl ta tid att sätta sig. Tänker att jag ska introducera detta även vid t ex privatträningar ute när det ofta händer att förbipasserande släpper fram sina hundar utan att fråga….

Och så funderar jag över att anmäla Nilaq till BPH i höst. Det är ju ingen ide att genomföra ett test förrän temperaturerna är kring 10-15 grader. Och det ser ut att finnas gott om plats på höstens beskrivningar. Men så var det detta med vaccinationerna som är obligatoriska (och jag säger inget om det). Borde kanske ordna det nu, mellan löpen när hon är pigg i övrigt?

Har inte haft några problem med fukteksem på fröken denna sommar men hela juli har både Bruno och Nilaq fått en skvätt silver varje dag.  Dels för fukteksemet men även med tanke på fästingarna för Bruno har haft 2 nu och Nilaq ett par i veckan. Dessa pyttesmå är så vansinnigt svåra att hitta medan de kryper och sen känner jag dom först när de suttit ett par dagar. Bläää.

Eller så väntar vi till augusti och tar Nilaqs vaccination och Brunos utväxt på armbågen samtidigt hos veterinären.  Tanken var ju att den skulle bort i Borås men så blev allt annorlunda och jag ville inte hålla på att söva Bruno stup i kvarten. Den har iallafall inte blivit större under tiden, eller kanske lite, och den stör honom inte så när vi är ute ur juli kanske en lite operation är på sin plats. Och då kommer nästa fråga, vart gör jag det? Nackdelen med mitt jobb är att jag får höra så mycket om veterinärer och kliniker att det blir allt svårare att hitta någon man går till med bibehållet förtroende. Så trist att det är så.  Och ja, DEN veterinären går jag definitivt inte till. Jag nu hört flera fall där han agerat försumligt vad gäller diagnoser på hundar och katter.  Så tyvärr var Bruno nog inget undantag utan en i raden av feldiagnosticerade/felbehandlade djur.

Nä, nu skippar vi såna tråkigheter och ser framåt istället. Skogen är full av kantareller (ja jag hittar ju inga men alla andra) och snart kan vi börja spåra igen. SWDIs spårutmaning har också gått av stapeln och hur det gick kan man läsa om
här.

Nu skiner solen ute också!!