Agrafftänger och röntgenbilder

with Inga kommentarer

Idag var jag förbi min vanlige veterinär som satte Brunos diagnos  i oktober.  Han såg glad ut och undrade hur det hade gått med Bruno, om han var bättre. Jag sa att det var lite tidigt att säga men att det hade ju faktiskt blivit en helt annan operation än vad jag trodde när den veterinären hade sett plåtarna, tagit sina egna och sett hunden.  Och sen frågade jag honom om bilderna han gett mit, specifikt den andra plåten, den han inte visat mig när jag var där och den som specialisten sedan konstaterade inte var Bruno….. Han slog snabbt upp journalen och sen kollade han på plåten. Han pekade raskt ut både spondylosen och L7S1 och ur journalen kunde han ju se att han faktiskt inte hade tagit den plåten på Bruno, och visst hade han gett en annan diagnos om han hade haft den bilden…  Han var lite fundersam över varför han bara tagit en enda bild men menade att det hade varit så klockrent. När jag berättade om hur knät sett ut blev han väldigt tyst. Och angående märkningen av bilden, för den var märkt på precis samma sätt som Brunos bild, menade han att han visst glömt byta märkningen mellan plåtarna och kört in dom efter varandra på samma…. Det hade ju hänt förut…. När jag sa att det faktiskt var ett oförlåtligt slarv sa han bara att han inte visste vad han skulle säga, att jag ju hade rätt i det jag sa. Att det var sånt man blir anmäld för. Och att han skämdes och bad om ursäkt.

Ja jag vet inte. Klart man kan fela som människa men när han sa att det hade hänt förut….. Jag tycker det är illa nog att ge en felaktig diagnos. Det är slarvigt att bara ta en enda bild när man har en halt hund och att inte känna igenom den i avslappnat tillstånd, det tar 2 minuter. Och när röntgen nu  visade en normal höft med minimal förslitning i leden. Men trots allt så händer det. Jag hade ju själv kunnat gå till en specialist direkt efter. Och det gjorde jag inte trots magkänslan. Och Bruno har fått fel behandling under tiden men det har ändå varit bra för honom att simma. Så även om det är illa och tråkigt på många plan så är det mänskligt. Att däremot ha sån oreda i sina bilder att man lämnar ut fel…. Det känns inte alls bra. Jag måste helt enkelt fundera lite till om och hur jag ska gå vidare med detta.

Inte heller hade de en agrafftång. Så det blev inga klamrar tagna och jag var mer än besviken när jag lämnade veterinären. Ringde då till Roslagstull där de behandlat Bruno för blåsan men inte heller de hade en agrafftång. Och så var de tveksamma till att ta klamrar de inte själva satt? Till slut fick jag en tid på Djurakuten. Även de tveksamma till att ta klamrar en annan satt? men sen var det okej.  Men de ska ha 500 kr ! Hallå, det är ju ingen operation direkt.

Det slutade med att jag gick in på min vårdcentral och snällt frågade om de möjligen hade en agrafftång och om man i så fall kunde få låna en sådan? I receptionen såg de lite överraskade ut och undrade om jag hade tänkt ta klamrarna själv? Med tanke på infektioner? Men de blev lugna när jag sa att det var till en hund och då gick de och hämtade en till mig!!  Så snällt !! Så en stor ros till den personalen =) Sen träffade jag min svägerska som är kirurg och tillsammans plockade vi alla utom 2 eller 3 som sitter där han slickade för en vecka sen. Det satt nämligen en skorpa där nu och när den trillat kan man pilla loss dom resterande klamrarna. Det gick verkligen enkelt så nu har jag lärt mig nåt nytt. Och agrafftången ska jag spara!

0 Responses

  1. Cliffordsmatte
    | Svara

    Bra att du fick tag på en tång och kunde ta bort klammrarna! Håller tummarna för fortsatt tillfriskning!
    Tråkig inställning hos vettarna – kan bara ta bort klammarna som de själva satt. Konstigt.

    • prickigahunden
      | Svara

      Med rätt verktyg gick det ju supersmidigt =) De sista tar jag själv utan problem och nu sparar jag tången. Denna spännande samling av hundsaker man har, haha.
      Jag vet inte om det beror på att de inte har komplett journal? Men det är ju ett ltet problem som lätt fixas med ett telefonsamtal….. Vad vet man 😉

  2. Monica
    | Svara

    Eftersom det behövs en specialtång ska väl veterinärerna ta dem? Oavsett tur det löste sig.

    Jag hade fortfarande anmält det är upp till de som granskar felbehandlingarna att avgöra hur allvarligt “felet” är, och en eventuell påföljd, det behöver inte du göra Kerstin:-) Bruno har ju blivit felbehandlad hur det än är.

    • prickigahunden
      | Svara

      De kliniker jag ringde sa att de inte själva sätter klamrar och det betyder ju att de inte gör stora operationer? Klamrarna är ju bäst på långa öppningar eftersom det går så fort att stänga och håller även över leder. Små sår syr man. Nåja, nu är det fixat och jag har lärt mig något nytt.

      Ja frågan är väl om det klassas som felbehandling för den enda “behandlingen” han fått är just simningen som i början hjälpte och sen inte längre…. Men han har ju varken fått konstiga mediciner eller behandlingar för höften. Förrän det var dags för operationen. Det hann ju inte bli något goldtreat. Och DET var ju tur!!!

  3. Strega
    | Svara

    Tycker iaf att det är konstigt att de bara kan ta klamrar om de själva har satt dit dem – man tycker ju att veterinärutbildningen borde innefatta alla typer av “stygntagning”…
    Nu vet vi vart vi ska vända oss om vi behöver en agrafftång någon gång! 🙂
    Och jag håller nog med ovanstående kommentatorer – den veterinären borde nog anmälas (även om han inte skrivit ut konstiga mediciner etc. Han ÄR en fara för kommande patienter!)

    • prickigahunden
      | Svara

      Min tanke var att de kanske vill säkerställa att en veterinär satt klamrarna? Och då blir ännu lustigare eftersom alternativet väl är att jag själv tagit en häftapparat och satt klamrar i hunden LOL. Det är väl därför de ville ha journalkopia.

      Nej det finns ju olika grader av “felbehandling” och detta har ju mer varit en brist på rätt behandling än medicinsk fel behandling. Men jag tänker ju också på den hunden vars bild hamnade i Brunos mapp. Vem var det? Lever det fortfarande? Fick den ägaren se rätt bild? Blev rätt diagnos på den hunden? Och så att det hade hänt tidigare. Då gör man väl om sina rutiner? Eller?

      Enligt hemsidan tar det 1½ år att få ett beslut från nämnden och det är ju väldigt lång tid. Men jag ska kolla igenom allt på deras sida och sen ta ett beslut.

Leave a Reply