BAT igen

BAT igen

with Inga kommentarer

Efter att ha tränat på Frans personlighet kändes det som om det kunde vara dags att testa en regelrätt BAT-träning igen. BAT höll vi på med en hel del innan vi började träna personligheten och det var mycket som var bra med ffa BAT2.0 men vi stod ändå och skavde på samma plats under en väldigt lång tid. Nu med en mer flexibel och lugnare Frans som fått träna att tänka under upphetsning blev det ett “test” på hans utveckling så här långt. Så 2 kvällar har vi varit i Uppsala där Jenny på Hoppsan hundlära håller kurser i koppelkompetens, närvarandepromenader och setups. Nya platser i sig är en stor trigger för Frans och vi hade inte varit på någon av dessa 2 platser tidigare. Och så nya hundar av olika slag förstås. Eftersom vi lyckades komma sent bägge gånger (så glad över att jag inte pendlar sträckan Stockholm-Uppsala för det är ingen höjdare under rusningstrafik) blev det en viss väntan i bilen då jag började med att iaktta de ekipage som var igång. Frans tjöt ganska bra, våra bilutflykter har definitivt ökat hans förväntan på skojjiga aktiviteter. Men så fort han fick komma ut och vi började var han fokuserad.

Vårt första “möte” var en parallell walk med en stor raggig hund (tik) på kanske 100 m avstånd. Gott gräs och sorkhål gjorde platsen spännande och trevlig och att det fanns en hund där borta störde honom inte nämnvärt. När hon skuttade till blev han aningen påverkad likaså när hon ställde sig och stirrade mot honom men han kunde snabbt släppa och återgå till att beta. Men vi tog oss ut på ängen och även åter med något mindre avstånd. Den andra hunden reagerade mer på Frans än han på henne. Lycka!!

Möte #2 blev en parallell walk med en staffetik. I vanliga fall tycker Frans att terrierenergin blir för mycket och för mycket rakt på för honom eftersom det ofta är tittiga hundar så här var jag beredd på att det kunde bli småjobbigt. Desto gladare var både Frans och jag att avståndet fungerade utmärkt. Han gjorde så många bra val! Vi kunde gå avslappnat med små ögonkast åt staffehållet utan att gå igång utan fortfarande fanns intressanta saker att undersöka och kissa på. Även i detta möte reagerade den andra hunden mer på Frans än han på den andra hunden. Så långt han har kommit.

Tredje mötet fick bli en setup med en salukitik. Frans var trigger och tiken fick jobba sig närmare och hon kom nära! Det blev lite födosök nu för att vara kvar en stund och Frans var så lugn! Hon stod kanske 15 m bort och tittade rakt på men han tittade och fortsatte leta och äta, vände sidan till ibland, helt avslappnad. Här blev det så tydligt vilka framsteg han har gjort sen vi började med lekarna och att det verkligen smittar av sig till andra situationer. De andra berömde Frans för att vara en så cool hund! Supernöjda åkte vi hem igen och hundarna sov gott den natten.

På tisdagen hade vi en avslappnad och härlig morgonpromenad med lite lekar, födosök och dopp nu när det är så varmt. De hundmöten vi hade klarade vi galant utan stress. Så på kvällen åkte vi över till Uppsala igen, ny plats och delvis nya hundar.

Möte #1 blev med en finsk lapphund – ljus, fluffig, jättesöt och energisk = Frans värsta monster. Vi knatade runt på ängen i nåt som ibland var parallell walk och ibland mer setup och det gick hur bra som helst. Kanske för att den andra hunden inte var så intresserad av Frans utan istället hade koll på allt som var på cykelvägen intill – barn, hundar osv. Men för oss blev det en lugn och avslappnad runda.

Andra mötet blev med en ståtlig collie. Även här blev det en blandning av setup och walk och även detta gick väldigt bra. Frans gör ett väldigt lugnt intryck och tar bra beslut bara avstånden stämmer. Det var nog ingen som såg oss som trodde att detta var ett gäng reaktiva hundar! Till och med när den andra hunden står och tittar rakt emot och vädrar blir Frans upprörd, han vänder bort blicken och äter lite eller sniffar på marken – fina signaler.

Möte #3 så var det samma salukitik som kvällen innan. Nu fick Nilaq följa med och för att ev kunna sära på dom om det blev tjafs gick Jenny med henne. För salukin vart det kanske lite för spännande med 2 hundar och en av dom en malamute men överlag gick även detta väldigt bra. Mer walk än setup för att det blev lite trixigare med fler hundar. Nilaq förstod inte riktigt övningen men hängde med och var ganska följsam.

Efter alla dessa icke-hundmöten så var dagens morgonpromenad tack och lov lugn och skön. Vi kom ut ganska sent och det blev mer häng än träning. På vägen ut mötte vi ett “hatobjekt” men vi stannade och åt godis och de gick på andra trottoaren så trots lite upphetsning var det lugnt och kontrollerat. Nu hoppas jag att vi slipper framspringande hundar ett tag så denna positiva känsla får bli kvar en stund.

Leave a Reply