Då var vi igång igen

with Inga kommentarer

Lycka är….. att springa i full fart i skogen ledd av en doft i näsan och sen hitta sin älskade fröken bakom ett träd!! I alla fall om man heter Nilaq Malamute. Oj vad skoj det var när vi samlades igår kväll för en första sök omgång efter en hel lång sommar. Det visade sig att nästan ingen hade tränat så värst mycket under sommaren så nu skulle vi först kolla vad hundarna kom ihåg. Alla var superduktiga!!

Loke schäfer fick börja och liksom efter förra uppehållet så har allt fallit än mer på plats för honom. Och han älskar verkligen att söka. Upplägget var detsamma för alla 4 hundarna: det första skicket gjorde vi på vallat område med figge som går ut synligt. Andra skicket på  vallat område med figge som går ut utan att hunden ser. Tredje skicket på ovallat området med figge som går ut utan att hunden ser. Här skulle vi dessutom försöka kalla in hunden om den spårade istället för att söka. Med Loke gick första och andra skicket klockrent, på tredje gick han på spåret så matte fick ropa in honom och skicka på nytt och då gick han rakt på. Superduktig!! Sen ville han förstås fortsätta och kunde inte alls förstå att de andra hundarna skulle få springa…..

Sen fick Indra Malinois träna och hon jobbade klockrent på alla tre skicken. Kul att se för nuvarande ägare började förra terminen och de kunde inte sök men hunden var tränad av sin första ägare så för dom har det gått fort att få bitarna på plats. Indra tvekade inte en sekund att kasta sig rakt ut och hon är en sån som skäller eller skriker till av glädje när hon startar, så laddad.

Nilaq var inte sämre hon. Hon blir ju taggad när vi kommer till en ny plats men efter 4-5 minuter är hon lugn. Passivitetsträning lönar sig! Så även om hon ibland kastade sig när hon hörde de andra skicka sina hundar så satt och låg hon mest hos mig. Däremot tyckte hon att en viss omgrävning krävdes, det blev en nätt liten grop på 2×2 m…….

Föremålsintresse

Första skicket var spikrakt på och hon greppade rullen direkt när hon kom fram och hade den i munnen till en meter ifrån mig. Yippiii! Andra skicket sprang hon först upp på en liten höjd och sen rakt på figgen. Denna gång släppte hon rullen när hon fick syn på mig. Tredje skicket på ovallat område var hon helt fokuserad på doften av spåret och hur jag än försökte rikta henne ut i sökrutan spanade hon bara åt spåret till. Så när jag skickade henne sprang hon förstås mot spåret – och lyssnade inte på inkallningen utan fortsatte – och sen tvärade hon i skarp vinkel när hon fick vittring av figgen. Hon tog tydligen rullen men måste ha spottat ut den när hon fick syn på mig. Nu var det så pass mörkt att det var svårt att se rullen. Alla 3 ggr visade hon på bra. Min duktiga tjej =)

Sista hunden igår blev Ikarus Riesenschnauzer och han är så busig och lekfull men där har det hänt mycket över sommaren. Han fick springa alla skicken i mörker på vallat område och se figgen gå ut två ggr på raken och det gick jättebra för honom. Det var en hel del lösa hundar som sprang och skällde på håll och han valde varje gång att söka efter figgen och komma tillbaka till matte. Så duktig!!

Eftersom det hann bli så mörkt ska vi börja lite tidigare nästa gång som blir om 2 veckor. Tills dess ska jag jobba med apportering/bära saker i munnen mot mig så hoppas jag vi kan komma över det här med att spotta ut rullen på vägen.

Stumpan var nöjd och trött när vi åkte hem och även idag är det en nöjd hund jag har =)

0 Responses

  1. Cliffordsmatte
    | Svara

    Härlig läsning! Kul när kurser kommer igång igen!

Leave a Reply