Ja denna helg har verkligen gått i hundarnas tecken. Igår var det sökavslutning för Nilaq och idag åkte jag, Nilaq och Bruno ut i skogen med Nilaqs syster Qilaq och hennes matte Eva.
Vi åkte direkt på morgonen och trots felkörning (alltför länge sen jag åkte ut på Lovön) var vi först på plats. Vi började med en skogspromenad där tanken var att plocka lite svamp. Så blev det inte. Först gjorde Bruno en vurpa direkt men han verkade okej och haltade inte mer än annars och efter en stund gick han riktigt bra. Så han fick gå lös, han håller sig nära mig. Nilaq och syrran drog dock på ganska bra så att spana efter svamp var bara att glömma, det tog allt fokus att styra upp stumpan. Det är länge sen vi gick tillsammans och det märks, det brinner i hjärnan på tjejerna när de kommer ut tillsammans. Ibland har vi kört att en går kopplad och en springer lös men de var alldeles för taggade idag så det var bara att vara drivankare i omgångar. Alldeles svettig vart jag.
När vi kom tillbaka till bilen var vi bägge lite möra, vi gick den kortare rundan på 1 timme vilket är ganska fort. Särskilt eftersom Bruno behöver lite pauser. Nåja, hundarna in i bilen och sen lägga 3 spår. Hej vad det sjöngs och ylades när de fattade att vi skulle gå ut själva med skankarna. Ingen självbehärskning alls. Nu var det också fler bilar på parkeringen så vi räknade med att det kunde bli lite spring med hundar som ju i sig triggar Bruno om inte annat.
Det blev i alla fall spår lagda och eftersom vi gick i en mindre poppis del så hittade Eva en massa svamp. Eller massa och massa, till en macka eller två. Spåren hade vi lagt i ordning som hundarna skulle gå så sen var det Bruno först ut.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=YGx1zbjL7VI&w=420&h=315]Han gick jättebra!! Tidigare har han tvekat en hel del i starten och sen gått låååångsamt framåt och säkrat hela tiden vilket gjort att man inte kommer nån vart =) Men idag – bra tempo, alldeles lagom fort, en säkring i början sen var det raka spåret, nosen i backen utan att “söla” (tror han tyckt det varit otäckt med blodet eller han kanske inte känt doften så tydligt?) och sen tvekat innan han vågat ta skanken. Idag använde jag väldigt lite blod och vi höll oss på ganska plan mark (lika mycket för hans ben) och han gick som tåget =) Duktiga Bruno.
Sen var det tillbaks och hämta Nilaq och hon var väldigt taggad. Hon gick Brunos tomma spår och sen sitt eget. Det var svårt att filma så det blev start och sen slutet. Hon är så himla säker och jobbar mycket på vittringen så hon genar en del i spåret. Sen är hon ju inte rädd för något så det går på fort och sen vill hon helst äta upp skanken =)
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=spwGgZe7BNQ&w=420&h=315]Sen var det Qilaqs tur och hon hade full koll både på var Brunos spår gick och var Nilaqs spår gick. Tyvärr blev vi lite förvirrade och lät henne gå i syrrans spår så vi höll på att missa hennes spårstart. Fram till starten fick vi hålla henne bägge två men sen lugnade hon sig och arbetade metodiskt i spåret. Men det går ganska fort. Hon tycker blod är otäckt och vi använde bara lite i spåret men ändå valpde hon att gå bredvid spårkärnan…. Det blev en film på spårslutet och det häftiga var att hon tog skanken. Den har hon hittills gått förbi för att fortsätta i spåret. Men idag så!
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=YqgZ_vjuOwI&w=420&h=315]Innan vi gick spåren tog vi en fika så spåren skulle lägga sig lite men nu behöver vi nog låta dom ligga längre. Och Bruno ska ha ett längre spår. Och Nilaq behöver lite utmaningar i spåret, får klura lite på det.
Nu är hundarna nöjda och sover gott.