Långhelg

with Inga kommentarer

En helg i Småland bidde det. Åkte ner på onsdag och hem på söndag och planen var väl dels att kolla hus och dels att se om katterna ville komma hem igen nu. Några katter såg jag inte… varken vid den hyrda stugan (som de gick ut i skogen ifrån i juni) eller vid gården som ligger en bit bort. Men vid gården hade Morgan synts till, han hade fraterniserat med gårdens skogskatter och säkert ätit av maten men inte gått fram till de som bor där. Leo hade synts till vid stugan i början på september men inte efter det…. Nåja. Katterna har gjort sitt val – skogen och lantlivet vann. Jag förstår dom. Hoppas bara de klarar sig….Men de var välkomna på gården.

Att titta på hus var intressant. När bilder och texter på nätet ger en bild i huvudet blir överraskningen ibland stor när man står där i verkliga livet. Det  varierade från mossövervuxna “projekt” till ….. ja allt annat. En del handlar förstås om hur mäklaren valt att fotografera både hus och tomt med uthus.

Första dagen blev det trakten Bottnaryd – norr om Ödeshög. Flera av husen var fina men inte läget. Ett hittade vi aldrig trots gps och vägbeskrivnig (som stämde överens!). Inget var perfekt men flera gav bra idéer och väckte tankar. En del i testet var att i tätorten (Ödeshög) handla något i affären/apoteket och att äta. Orten klarade detta test med bravur. Folk hejjade glatt och var hjälpsamma.

Andra dagen blev det trakten Skeppshult – Bredaryd, mot Halland till. Första huset låg precis utanför Skeppshult och det var jättefint och hade i princip “allt” – tills jag såg kraftledningarna på tomten bredvid och sen insåg att alla träden bakom huset var döda….. Hmmm.  Sen var det 2 hus runt sjön Bolmen som gps’en gick i spinn på. Jag vet inte vad som hände men till slut kändes det som om jag körde runt i cirklar….. Till slut gav jag upp och körde till tätorten Bredaryd istället. Det gav inte mersmak så den trakten stryker jag. Tredje dagen ägnades åt kattsökande och promenader.

Den fjärde dagen (på hemvägen) blev det området öster om Eksjö och och ut mot kusten,  närmare bestämt Västerviks kommun,  som gjort ett gott intryck tidigare. Husen var inte toppen direkt men folk var trevliga och landskapet “kändes bra”. Sen på hemvägen passerade jag både Kisa och Åtvidaberg men där kände jag mig inte alls hemma….

Jag vet inte om jag blev så mycket klokare men jag tror nog att detta blir till hjälp i fortsatt letande.  Sen fick jag en ganska bra uppfattning om vad man får för pengarna även om jag inte var inne i nåt av husen. Och bilden av vad jag letar efter har klarnat, alltid något!

Hundarna tyckte i alla fall mycket om att komma iväg så här. Bruno blir så lugn och harmonisk, inget koppel behövs på honom och han gick nu och nosade och markerade viltspår under våra skogspromenader. Så söt. Och så tar han lyckliga skutt. Nilaq var vild och galen, så synd att hon inte kan få springa fritt men hon låser så på viltet så det är bara att glömma. Men hon njuter förstås även hon av skogen och lugnet. Intressant var att hon nog fick sina “skenvalpar” natten fredag/lördag (den 11/11/11 !) för sen vaktade hon vardagsrumsbordet skarpt mot Bruno. Det fick hon inte fortsätta med förstås och hon såg själv ut att undra var detta kom ifrån. Och sen ville hon inte åka ifrån stugan varken lördag eller söndag – hennes små var ju kvar!! Det är första gången hon visat detta, undrar om det tilltar med åldern? Vi får se. Här verkar hon ha glömt sina valpar igen…..

0 Responses

  1. prickigaprinsessan
    | Svara

    Ja visst känner man ett lugn när man kommer in i skogen, jag skulle aldrig klara av att bo i en storstad, naturen är för viktig för mig, kunna andas frisk luft. Hoppas du hittar huset du söker efter snart!

  2. Cliffordsmatte
    | Svara

    Spännade att vara och titta på hus! Det är ju så bra att titta på många hus för att komma på vad man letar efter! Hoppas drömhuset på rätt tomt, med rätt läge dyker upp snart!

  3. Monica E
    | Svara

    Det är skönt att bo nära landet i alla fall så man kan ta sig till skogen på kort tid. Leta hus är kul sedan väljer man alltid med hjärtat i slutänden….Därför for jag inte ens och tittade på hus som inte hade de kriterier jag ställt upp så man inte råkar köpa något man inte borde:-)

    Lycka till med hemjakten!

    • prickigahunden
      | Svara

      Haha, impulsköp av hus ligger inte för mig tror jag. Men visst är det hjärtat som avgör vad som “känns hemma” =)

  4. emelie
    | Svara

    spännande resa! hoppas du hittar helt rätt snart! och håller tummarna för att kissarna har det bra!

Leave a Reply