Tillbaka på ruta ett. Idag skälldes det på rullväskor, cyklister, barn, joggare, bilar och så kom utfallen mot gående (män) och cyklister. Jag blir så trött. Även om det säkert är övergående så är det väldigt tröttsamt. Men…. en liten förändring i eländet – han tog godis och kunde avledas!! Ett klart plus mot tidigare. Nu hoppas jag denna fas går över fort.

Vi gick och pratade om detta på morgonrundan. Qilaqs matte känner ju Bruno väl och har sett hans framsteg och bakslag under åren han bott hos mig. Nånstans är vi bägge inne på samma sak – att han inte ser. Det blev så tydligt när han började “hata” småhundar. Han verkade inte se dom utan den plötsliga hunddoften skrämde honom. Bassängkanten som han simmar in i när han har sina dagar…. Det som kommer rakt emot fort – män, cyklar, joggare – och när barn har cykelhjälmar på sig. Han blir ju så varm om bakhuvudet ibland, där går ju även synnerven. Samtidigt ser och förtrollas han av både löv och snöflingor….. Men hur kan man synundersöka en hund?????